
Deltagarna på Hackathon i datajournalistik. Foto: Helge Hüttenrauch (CC BY 3.0)
I helgen var jag på ett av de mest inspirerande evenemang jag varit på på bra länge, Hackathon i datajournalistik, på Södertörns högskola. Vi var ett 30-tal journalister och webbutvecklare som träffades för att under 24 timmar anta utmaningen att skapa webbtjänster, visualiseringar och hitta nyheter utifrån öppen data, mer specifikt från Stockholm stads öppna data. Det var det första evenemanget av det här slaget i Sverige, men begreppet hackathon är inte nytt – det används för den här typen av koncentrerade utvecklarträffar där ett resultat ska nås på kort tid, och där man utbyter kunskap och erfarenheter.
Inom datajournalistiken anordnas det liknande hackathons i andra länder sedan några år tillbaka.
Vad är datajournalistik, kanske du frågar dig? Det handlar om att med journalistens näsa för nyheter och utvecklarens kunskap i att synliggöra data från källor på nätet hitta nyheter och visa på samband. Data finns idag i överflöd, men att botanisera i den kan vara knepigt. Datajournalistens roll är att göra den tillgänglig och begriplig.

Team Lärarnas tidning/TV4: Niklas Arevik, David Henriksson, David Hall och Lotta Holmström. Foto: Helge Hüttenrauch (CC BY 3.0)
På Hackathon var vi indelade i fem lag. Vårt lag bestod förutom av mig av Niklas Arevik, reporter på Lärarnas tidning, David Hall, utvecklare på TV4, samt David Henriksson, reporter på Bild i skolan/Fotnoten/Slöjdforum. Vi hade bestämt oss för att hitta en vinkel med skolanknytning, men inte exakt vad. I början gick en del tid åt att utforska ett spår som handlade om miljöpåverkan. Vi ville se vilka skolor i Stockholm som låg sämst till vad gäller partikelhalter. Men här stötte vi på problem: det fanns för få mätpunkter för miljödatan för att vi skulle kunna dra några slutsatser. Detsamma gällde för trafikproblem.
Istället kom vi in på ett nytt spår. I fredags släppte Skolverket sin rapport om att klyftorna mellan skolor har ökat. Det var Niklas som kom på idén om att titta på ytterligare konsekvenser av detta. Det är sedan tidigare känt att flickor i genomsnitt får högre betyg än pojkar. Leder detta till att det blir flest flickor på de attraktiva skolorna? Det ville vi undersöka.
Under 24 timmar borrade vi ner oss i data inte bara från Stockholms stad utan också från Skolverkets databas Siris. När vi kunnat konstatera att det finns ett sådant samband åkte Niklas och reporter-David till två av skolorna och filmade – Kista gymnasium, som bara har 11 procent flickor och ett ganska lågt betygssnitt, och Victor Rydberg Jarlaplan, med ett av stadens högsta betygssnitt och 76 procent flickor bland eleverna.
Under tiden försökte jag få tag på elever och lärare på skolorna. Det var inte helt lätt en lördagskväll. Men till slut kom jag fram till en elev på Victor Rydberg som berättade om hur det är att gå i en så flickdominerad skola.
Utvecklar-David jobbade med att plotta ut alla gymnasieskolorna på en karta, och färgkoda dem efter könsfördelning. Han ordnade så att tre snygga grafer visades för varje skola vad gäller könsfördelning, härkomst och föräldrarnas utbildningsgrad.
Vi var det lag som höll ut längst på natten, inte minst för att vi inte hade de andra redaktionernas erfarenhet av datajournalistik sedan tidigare, tänker jag – det tog tid att lära sig att hantera datan. Men också för att vi valde att jobba med video.

Nattjobbare. Foto: Lotta Holmström
Klockan fem hade solen redan gått upp och fåglarna kvittrade för fullt. Då var det dags för en tupplur, i en soffa. Två timmar blev det, men det gav i alla fall lite ny energi.
Jag byggde en enkel WordPress-sajt för att presentera allt vi kommit fram till och för att lägga in både kartan och den bakomliggande datan, så att alla som vill kan botanisera i den. Vi kompletterade med grafik över könsfördelningen på skolorna med högst och lägst betygssnitt.
Här kan du se det färdiga resultatet: http://www.skolkarta.se
Klockan 12 på söndagen hade 24 timmar gått, och det var dags att redovisa resultaten. Jag är mycket imponerad av alla lagen och vad de fått fram. Föreningen Fajk arrangerade evenemanget, och på deras sajt kan du läsa mer om de olika bidragen.
Här är vår presentation av ”De nya flickskolorna”:
Efter presentationerna fick alla rösta på bästa nyhet, bästa visualisering och bästa webbtjänst. Vi valde att ställa upp i alla tre kategorier, och blev mycket glada när vårt bidrag utsågs till bästa nyhet!
Hackathon gav mersmak, och nu tittar vi på hur vi kan använda de här verktygen framöver. Har du någon idé så tveka inte att höra av dig. Du kan mejla mig på lotta.holmstrom@lararforbundet.se eller twittra till @lararnasnyheter.